Sparkonto med ränta

När man samlat ihop en summa pengar som man kan avvara en längre stund och som inte går åt direkt till räkningar bör man öppna ett sparkonto med ränta. Räntan på ett s.k. lönekonto, d.v.s. ett konto där lönen kommer in och från vilket man oftast betalar räkningar, är oftast noll. Det är därmed mycket olönsamt att låta ens en mindre summa pengar stå kvar på lönekontot om det inte behövs.

Varför ska man spara pengar?

En buffert är alltid bra att ha om man behöver pengar till en större oväntad utgift eller kanske vill slå till på ett riktigt bra erbjudande. Har man inga sparade pengar så kan man råka illa ut och tvingas ta dyra snabblån, om man ens har den möjligheten. Förutom att det är en bra buffert kan pengar på rätt sparkonto med bra ränta ge en riktigt bra avkastning och bli en sorts “pengamaskin” med hjälp av ränta-på-ränta-effekten. Mer om denna nedan i texten.

Varför får man ränta på sparkontot?

När man sparar pengar på ett sparkonto hos en bank eller annat finansinstitut kan denna bank eller detta institut i sin tur låna ut pengarna på kontot till andra kunder, t.ex. i form av bolån. Banker och finansinstitut är beroende av att ha pengar tillgängliga för att kunna låna ut dem vidare. Den ränta som t.ex. bolånetagare får betala för sitt lån är högre än den man får som “inlånare” på ett sparkonto och banken tjänar på mellanskillnaden.

Ränta-på-ränta-effekten

Med tiden kan det bli större summor av det räntesparande man har på ett konto. Om man har 1000 kr på ett konto och räntan är 1 % så har man nästa år 1010kr. Nästa år, om man inte sätter in någonting, har man 1010 kr x 1,01 = 1020,1 kr. Idag får man inte 1 % ränta på vanliga konton men det finns faktiskt vissa konton som ger räntor upp till 8 %. Med räkneexemplet ovan skulle 8 % ränta ge 1080 kr det första året, 1166 kr det andra året, 1260 kr det tredje året o.s.v. Sätter man dessutom in ett visst månadssparande så växer summan snabbt. Pengarna man har på ett sparkonto “skapar” därför nya pengar utan att man behöver göra något.

Nu är ovanstående summor dock inte riktigt sanna eftersom skatten på avkastningen är 30 % årligen. 8 % ränta skulle, efter skatt, bli 1056 kr det första året, 1115 kr det andra året, 1178 kr det tredje året. Men principen är att pengarna som sagt växer utan att man behöver göra något.

Insättningsgaranti

För att få räntor uppåt 8 % behöver man dock ta en viss risk. Det innebär att sparkontot inte har s.k. insättningsgaranti som innebär att staten går in och garanterar det sparade beloppet upp till 950 000 kr om banken eller finansinstitutet skulle gå i konkurs.

Sparar man på ett högräntekonto finns oftast inte denna garanti men om man sprider riskerna och endast sparar ett mindre belopp i respektive högränteinstitut eller -bank så har man möjlighet till snabb avkastning och tillväxt på pengarna